den 19:e i stormmånaden år VI

Texten på fotot nedan fanns uppsatt i ett industriområde i Luxemburg 2009. Fullständigt ovetenskapligt grovöversatt kan man lämna följande skissartade beskrivning av innehållet:

Kommunförvaltningen i Kehlen

Undersökning av för- och nackdelar

Kommunstyrelsen i Kehlen uppmanar,

– med beaktande av ansökan av den 18 december 2008 från företaget Schroeder & Associés på uppdrag av Progroup GEIE, 2 route d’Arlon, L-8399 Windhof, om XYZ,

– med beaktande av kungörelsen av den 13 augusti 1669 om vatten och skog, direktoratets reglemente av den 19:e i stormmånaden år VI (9 mars 1798) med åtgärder för att säkerställa det fria flödet för åar och farbara kanaler, den kungliga föreskriften av den 28 augusti 1820 som XYZ och lagen av den 16 maj 1929 om XYZ,

alla berörda parter att XYZ.

Kehlen den 13 februari 2009

Borgmästaren              Sekreteraren 

Men det som är viktigt här är inte själva översättningen, utan kulturskillnaden. De rättsakter som åberopas (och som man sannolikt varit tvungen att åberopa) utfärdades 1669, 1798, 1820 och 1929.
I vilket svenskt industriområde vore ett sådant anslag tänkbart? Och i vilken svensk förvaltningsinformation som riktas till allmänheten åberopas rättsakter från Karl XI:s tid, från Gustav IV Adolfs tid eller från Karl XIV Johans tid? (Rättsakter som dessutom fortfarande torde ha varit i kraft när anslaget skrevs 2009.)

Och var hänvisar man än i dag till "den 19:e i stormmånaden år VI" när man menar den 9 mars 1798?